Mamma S och E på Via Dolorosa

Just nu försöker jag MSN:a med Mamma E och sms:a med Mamma S. Detta innebär ett mess av E var 10:e minut och av S var 12:e timma.

Jag känner sån skuld. Gör jag verkligen allt för dem? Jag kanske borde åka ut med små varma matpaket till E och flytande lunch till S?

Jag har liksom lämnat dem helt vind för våg efter min hemkomst och inte haft tid att satsa 100% på dem. Jo men jag måste ju förlita mig på att deras biologiska barn tar hand om dem.

Fast de blev nog lite mer självständiga i min frånvaro. Fru P och Miss E misslyckades ju totalt med att ta hand om dem. Var ju som att låta Axen-Olin sköta ett Systembolag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback