Ensam mamma 1957
Trogna läsare vet ju att min mamma kom som krigsbarn till Sverige under kriget och hamnade på västkusten.
1957 blev hon gravid och hon var ogift. Idag fick jag reda på några fler detaljer. Det var självklart en stor skandal ute på landsbygden med stark kyrka.
Min mamma kallades in till prästen som var helt knäckt över att detta hade drabbat hans församling. Han predikade för min mamma om att man skulle hålla på sig och vänta till äktenskapet. Min mamma frågade då om det inte gällde för männen också så varför hade han inte kallat in pappan till barnet. Prästen visste inte vad han skulle svara så han bad henne gå.
Det blev ohållbart för mamma att bo kvar på gården. Bråken och allt förakt/hån blev för mycket för henne. Hon fick då flytta in de sista fem månaderna hos lanthandlarna. De tog hand om henne under graviditeten och skjutsade henne till BB när det var dags. Än idag hälsar hon på dem på ålderdomshemmet och tackar dem för deras hjälp.
När barnet var fött fick mamma flytta in hos sin fostersyster som var gift och en snäll kvinna. Hon ville att barnet skulle döpas men som fallen kvinna fick hon inte ta barnet till prästen. Så fostersystern fick ta barnet till dop och min mamma fick inte vara med.
Efter en månad insåg min mamma att det var ohållbart att stanna i bugden. Så hon tog sitt barn och flydde till Halland för att försörja sig som hushållerska.
1957 blev hon gravid och hon var ogift. Idag fick jag reda på några fler detaljer. Det var självklart en stor skandal ute på landsbygden med stark kyrka.
Min mamma kallades in till prästen som var helt knäckt över att detta hade drabbat hans församling. Han predikade för min mamma om att man skulle hålla på sig och vänta till äktenskapet. Min mamma frågade då om det inte gällde för männen också så varför hade han inte kallat in pappan till barnet. Prästen visste inte vad han skulle svara så han bad henne gå.
Det blev ohållbart för mamma att bo kvar på gården. Bråken och allt förakt/hån blev för mycket för henne. Hon fick då flytta in de sista fem månaderna hos lanthandlarna. De tog hand om henne under graviditeten och skjutsade henne till BB när det var dags. Än idag hälsar hon på dem på ålderdomshemmet och tackar dem för deras hjälp.
När barnet var fött fick mamma flytta in hos sin fostersyster som var gift och en snäll kvinna. Hon ville att barnet skulle döpas men som fallen kvinna fick hon inte ta barnet till prästen. Så fostersystern fick ta barnet till dop och min mamma fick inte vara med.
Efter en månad insåg min mamma att det var ohållbart att stanna i bugden. Så hon tog sitt barn och flydde till Halland för att försörja sig som hushållerska.
Kommentarer
Trackback