Bye England - Bonjour la France
Jag har pluggat i extra hård takt. Så nu har jag läst in extra tid. Detta gör att jag kommer vara klar här i Oxford i juni. Kommer alltså "graduate" då. Jag går ut med fullt diplom och allting.
Enda problemet är att hitta någon som vill ta över mitt rum i juni/juli. Har en tjej från första augusti. Det har varit en fantastisk tid här. Jag har lärt mig massa och kommer nog lära mig ännu mer innan juni är här.
Hemlighet 2:
Jag har ställt in mig på att vara borta ett år. Jag kan läsa vidare här i UK men då blir det på forskarnivå. Jag har tänkt mycket på vad jag ska göra. Det må låta löjligt men mitt hjärta säger att det enda rätta är att åka till Frankrike. Så i juni åker jag till Frankrike och pluggar franska i Lyon fram till jul. Jag åker alltså direkt från UK till Lyon.
Har hyrt en liten lägenhet i centrala Lyon. Innan jag får helt ok från CSN måste jag dock ha gått ut denna kurs och skicka in intyg. Så det blir en glipa där. Ja ta i trä så skulle CSN kunna säga nej men ser inte varför det skulle hända.
Slutsats
Jag är enormt glad att jag åkte hit. Det har varit en fantastiskt tid och jag har lärt mig mycket. Jag har också slitit som ett djur med dessa kopiösa arbeten och kommer väl fortsätta slita. Jag tycker dock det är synd att de finns dem som missunnar mig detta. Och nu när jag klarar av två terminer på en termin så får de väl vatten på sin kvarn men det skiter jag i.
Jag kommer säkert vara helt slut i juni men det är det värt. Det finns väl ingen logik varför jag åker till Frankrike. Levde jag för min karriär så skulle jag sticka hem och knipa någon av de lediga tjänsterna. Men ibland måste man ju bara göra det som känns rätt. Och jag kommer hem och jag kommer tebax till XXX men det blir först i januari om nu allt går som planerat.
Det blir faktiskt studier i Frankrike också. Och det var faktiskt studier förra gången också även om det var ett glammigt liv på många sätt. Här blir det ju som jag sagt tidigare att jag offrar allt annat för studierna. Och det kommer jag fortsätta att göra fram till juni. Jag förstår att många är bekymrade över att det inte verkar som jag gör så mycket annat. Och ja det stämmer. För det första har jag inte råd att åka till London stup i kvarten och för det andra så har jag helt enkelt inte tid. Får nästan ångest över att folk har så svårt att tro att jag skulle kunna kämpa för något.
Ok jäklar va det lät bittert ahha nej men detta känns bra. Det kommer vara en kanontid här i Oxford och förhoppningsvis även i Lyon, men då får det väl bli en ny blogg :-)
Läs mer om Lyon
Personligen tycker jag det är strålande att du följer ditt hjärta. Om nån nu är missunnande så skit i det, det är DITT liv det handlar om, inte deras avundsjuka! Kram från en vårstinn kobbe.
Ja, där satt den. Sant varenda ord. Men jag vet hur du har kämpat så jag unnar dig allt min vän. SÅ KUL. Å som jag brukar säga; man ska jobba till minst 65 så det finns gott om tid jobba och göra karriär. Herregud, du ska ju jobba många fler år än du hittills har gjort. Så du hinner tom omskola dig ett flertal gånger. SUPERKRAMAR
Vad kul! Helt rätt gjort. Fast nu kommer jag ju inte hinna komma och hälsa på dig i England. Är ju mer anglofil än frankofil själv ...
Helt rätt! Vad ska du i trista Sverige och göra när hela världen ligger för dina fötter...
Nu blev jag impad - well done!
Klart du ska åka till Frankrike! tids nog börjar allvaret på hemmaplan igen. Passa på å njut så länge du kan. Fattar inte vem det är som skulle missunna dig det?!
Strålande! Vem skulle inte vilja göra precis så, först London sedan Frankrike! Superbra val! Jobb, Sverige, karriär och allt annat finns det ju all tid i världen att ägna sig åt när man är 40+! Bara avundsjuka som får folk att missunna dig detta.
Du glömmer väl inte bort att det finns något som heter "den allmänna pensionen". Och någonstans i bakhuvudet surrar orden "Hela livet räknas" 8-)