En homosexuell mans historia
Jag blev så nyfiken på Bengt och bad honom berätta lite mer
Hej Pierre
Det var roligt att du hörde av dig. Din blogg har given mig mycket nöje. Det glädjer mig att dagens homosexuella kan leva öppet.
Jag visste tidigt att jag var homofil. På den tiden var det ju något och sjukt och till och med olagligt.
Jag vet inte varför men jag bestämde mig för att berätta för min familj. Det blev totalt kaos och de ville alla lägga in mig på psykklinik.
Jag sålde allt jag hade 1955 och köpte en biljett till New York. Ingen fick veta något. Jag bara försvann.
Efter 6 månader i NY träffade jag Roger. Vi levde ihop tills han dog 2003. Vi hade fantastiska år tillsammans och kunde leva öppet. Men jag längtade alltid hem till Sverige. Jag skrev ofta till min familj men fick inget svar.
Nu är jag hemma i Sverige. Äntligen hemma i Sverige. Mina syskon vill inte ha någon kontakt men jag är ändå hemma.
Om jag kan ge dig något råd Pierre så är det att våga leva livet. Du verkar vara så dyster ibland. Släpp på ångesten och våga leva livet. I dagsläget kan man ta hjälp av lite Prozac och det är ju helt ok. Kan jag lära mig använda en dator så kan även du förändra dig.
Pierre, var inte rädd. Våga! Tänk på alla oss som kom före dig.
//Bengt
Hej Pierre
Det var roligt att du hörde av dig. Din blogg har given mig mycket nöje. Det glädjer mig att dagens homosexuella kan leva öppet.
Jag visste tidigt att jag var homofil. På den tiden var det ju något och sjukt och till och med olagligt.
Jag vet inte varför men jag bestämde mig för att berätta för min familj. Det blev totalt kaos och de ville alla lägga in mig på psykklinik.
Jag sålde allt jag hade 1955 och köpte en biljett till New York. Ingen fick veta något. Jag bara försvann.
Efter 6 månader i NY träffade jag Roger. Vi levde ihop tills han dog 2003. Vi hade fantastiska år tillsammans och kunde leva öppet. Men jag längtade alltid hem till Sverige. Jag skrev ofta till min familj men fick inget svar.
Nu är jag hemma i Sverige. Äntligen hemma i Sverige. Mina syskon vill inte ha någon kontakt men jag är ändå hemma.
Om jag kan ge dig något råd Pierre så är det att våga leva livet. Du verkar vara så dyster ibland. Släpp på ångesten och våga leva livet. I dagsläget kan man ta hjälp av lite Prozac och det är ju helt ok. Kan jag lära mig använda en dator så kan även du förändra dig.
Pierre, var inte rädd. Våga! Tänk på alla oss som kom före dig.
//Bengt
Kommentarer
Postat av: MiMa
Åhh - jag ryser!!! Vilket fint meddelande till dig!
Trackback