Min egen censur
Inga fler inlägg kommer beröra jobbet eller kollegor. Jag är genuint ledsen om någon har sårats av bloggen eller mig som person.
Jag hade en uppsats klar i huvudet men kan ju bara konstatera att livet måste vara rätt torrt hemma och konflikträdslan maximerad om man inte hittar något aktuellt problem att tala om.
Vi har ju pratad om detta du och jag. Jag tycker att det är roligt att läsa om mig själv och de andra som jag känner på avdelningen. (Det har inget att göra med egen bekräftelse). Det har väl hänt att du gått lite för långt ibland men jag hoppas att dina läsare inte tror på ALLT du skriver om oss.
Du vet att jag älskar dig i alla fall, trots allt.
Kram från mamma E
samtycker med ovanstående inlägg.
love you!
Jag har semester och vet inte vad som sagts, men att läsa detta gör mig verkligen uppriktigt ledsen.
Jag kommer inte att sluta läsa din blogg och älskar dig odelat.
Kram, mamma S.
Thanks babes
Men är väl lika bra att dra en gräns någonstans.
Nu jobbar ju inte jag på XXX men jag hoppas verkligen att bloggläsarna inte tror på ALLT som skrivs, i så fall skulle ju undertecknad och kusin C framstå som karltokiga slampor! :-O
Men visst... om några tar illa upp och känner sig kränkta så är det kanske lika bra att dra en tydlig gräns mellan arbets- och privatliv. Trist bara att folk bokstavstolkar inläggen och inte kan se humor och ironi i saker och ting.
men.......är inte kusin c och big mummy karltokiga slampor????? har jag missuppfattat detta så totalt i denna blogg???
Och alla arbetskamrater finns inte de irl???
Jag känner mig total förvirrad nu sak jag fortsätta läsa denna blogg eller söka mig till en ny...???
men.......är inte kusin c och big mummy karltokiga slampor????? har jag missuppfattat detta så totalt i denna blogg???
Och alla arbetskamrater finns inte de irl???
Jag känner mig total förvirrad nu sak jag fortsätta läsa denna blogg eller söka mig till en ny...???
Nej precis som Mamma E och Big Mummy säger man kan inte tro pa att allt är helt sant och man får ta saker med en nypa salt. Kollegorna på XXX vet väl att Pierre kan överdriva för att skoja till det lite. Sen så behöver man inte läsa bloggen om man känner så. Herregud jag och Big Mummy skulle ju vid det här laget ha varit svårt beroende av antidepressiva medel om vi hade tagit år oss på allt som sägs!
Och känner man sig kränkt, skicka ett mail eller lämna en kommentar eller skäll ut honom! Jag skäller på honom via Skype varenda kväll. Men ta upp det när personen i fråga befinner sig utomlands, det är väl lite väl lågt, hade dom strumpbyxor på huvudet med för att inte bli igenkända?
Usch det här liknar ju bilden/fördomar jag tyvärr har om sura PMS kärringar som jobbat på Posten i 25 år!
Tacka vet jag Mamma E och Mamma S och Fru P! Dom har i alla fall lite självdistans och kan uppskatta det roliga i det som sägs. Kram på er :)
Haha, vilken skön kommentar!
Kan riktigt se framför mig hur man sitter med strumpbyxor på huvudet på nästa personalmöte. Sådana där riktigt murrigt bruna, tjocka tantstrumpor! :-)
Go girl!
Hahaha , ja det var ju inga sexiga, svarta stay-ups jag hade i åtanke i alla fall, utan lite mer de murriga bruna. Passar bra in i bilden :)
typ 40 den?
Chockad
Det är chockerande att höra att bloggen över huvud taget tagits upp till diskussion i ett forum för arbetsrelaterade frågor.
Förgylld vardag
För mig är du fortfarande närvarande i mitt liv tack vare bloggen. I synnerhet när du skriver om dina reflektioner över oss kollegor. Jag hör liksom din röst på samma sätt som när du var på arbetet.
Underhållning
Vid det här laget borde väl alla läsare, och kollegor i synnerhet, kunna läsa dig med en nypa salt och självdistans.
Det är svårt att inte skratta hjärtligt åt dina reflektioner - på samma sätt som när du är på arbetet.
Anklagad i sin frånvaro
Det förvånar mig dessutom lika mycket som Kusin C, att bloggen togs upp utan att du var med på mötet.
PS: Skriver detta med risk för att ha missuppfattat omfattningen av diskussionen på medarbetardagen eftersom jag inte själv var närvarande. Men som jag skrev inledningsvis förvånar det mig att bloggen överhuvud taget togs upp.
Amore, ti voglio tanto bene.
Baci Miss E
Jag tror att med samma nypa salt som man bör läsa denna och andra bloggar, samma nypa salt ska man kanske använda om någon refererar en diskussion man inte varit med på? Jag var där och iaf hyfsat vaken under samtalen, och jag skulle vilja påstå att man har direkt ont uppsåt om man tolkade nåt som sades som diss av din blogg. Kontentan av diskussionen var hur som helst precis det som flera kommenterat ovan - om man nu skulle ta illa upp över nåt en kollega gör eller säger så är det ens eget ansvar att påtala detta. Samma sak är det väl med din blogg. Skulle nån ha ömma tår så får de väl säga ifrån. Jag tror det behövs mindre censur, både på din blogg och på XXX. Men detta är bara min helt objektiva tolkning av läget...;-) Och jag tycker att just delarna om XXX är oerhört underhållande! Och utifrån mitt perspektiv har jag uppfattat det som om merparten av dina kollegor delar den åsikten.
Kanske läge att kolla med nån annan källa???