Margit
Jag fick för mig att jag skulle skriva några rader om Margit.
Hon var min låtsas-mormor. Jag träffade aldrig min riktiga mormor så från starten hade jag Margit. Hon var en väninnan till min mamma. De lärde känna varandra på sextiotalet under en resa till Mallorca.
Margit firade alla helger med oss och det var på något sätt höjdpunkten när hon anlände. Hon var alltid parant klädd och snackade ett södersnack utan dess like. Hon var levde hela sitt liv på Södermalm. Hon var gift 6 gånger för hennes mamma sa alltid att man inte skulle leva i synd.
Margit älskade det goda i livet. Hon både rökte och drack whiskey. Jag kan alla hennes historier utantill men jag bara älskade att höra dem om och om igen. Och hon behövde ju inte dö nyfiken eftersom hon hade varit gift sex gånger.
Hon jobbade som kontorist hela livet fram till dess att hon var 70 år. Hon var livrädd för att inte kunna ta hand om sig själv. 1996 bestämde hon sig att det fick räcka. Hon var då 86 år gammal. Hon tog alla piller hon hade i huset...mamma ringde och ringde. Till slut var det en från hemtjänsten som hittade henne. På Södersjukhuset sa de till mamma att de inte ville störa en gammal människa med en obduktion. När mamma kollade igenom lägenheten så var alla piller borta.
Hon testamenterade sin lägenhet till mig men eftersom det var från Kooperationen så gick den tebax till kön. Alla pengar fick Astma och allergi fonden av någon skum anledning. Snälla Margit om du från himlen läser detta men jag tycker att mamma kunde ha fått pengarna som hon slet med allt.
Begravningscermonin ägde rum på Skogskyrkogården. Usch det var så tragiskt. Ja alltså det som var tragiskt var att vi var så få där. Det var bara jag, min mamma, en vännina och en representant från kontoristföreningen.
Mamma fick alla hennes saker. Och dem kan hon ju inte skilja sig ifrån så hela hemmer är belarmat med grejer från Margit. Jag har en lampa och en lite drinkvagn som jag fick.
Jag minns Margit med glädje. Hon levde livet till max. Jag vill inbilla mig att Margit skulle ha varit ok med att jag var bög. Men det kanske bara är önskedrömmar från min sida.
Ingen aning om varför jag skulle skriva detta men bara kom över mig nu.
Hon var min låtsas-mormor. Jag träffade aldrig min riktiga mormor så från starten hade jag Margit. Hon var en väninnan till min mamma. De lärde känna varandra på sextiotalet under en resa till Mallorca.
Margit firade alla helger med oss och det var på något sätt höjdpunkten när hon anlände. Hon var alltid parant klädd och snackade ett södersnack utan dess like. Hon var levde hela sitt liv på Södermalm. Hon var gift 6 gånger för hennes mamma sa alltid att man inte skulle leva i synd.
Margit älskade det goda i livet. Hon både rökte och drack whiskey. Jag kan alla hennes historier utantill men jag bara älskade att höra dem om och om igen. Och hon behövde ju inte dö nyfiken eftersom hon hade varit gift sex gånger.
Hon jobbade som kontorist hela livet fram till dess att hon var 70 år. Hon var livrädd för att inte kunna ta hand om sig själv. 1996 bestämde hon sig att det fick räcka. Hon var då 86 år gammal. Hon tog alla piller hon hade i huset...mamma ringde och ringde. Till slut var det en från hemtjänsten som hittade henne. På Södersjukhuset sa de till mamma att de inte ville störa en gammal människa med en obduktion. När mamma kollade igenom lägenheten så var alla piller borta.
Hon testamenterade sin lägenhet till mig men eftersom det var från Kooperationen så gick den tebax till kön. Alla pengar fick Astma och allergi fonden av någon skum anledning. Snälla Margit om du från himlen läser detta men jag tycker att mamma kunde ha fått pengarna som hon slet med allt.
Begravningscermonin ägde rum på Skogskyrkogården. Usch det var så tragiskt. Ja alltså det som var tragiskt var att vi var så få där. Det var bara jag, min mamma, en vännina och en representant från kontoristföreningen.
Mamma fick alla hennes saker. Och dem kan hon ju inte skilja sig ifrån så hela hemmer är belarmat med grejer från Margit. Jag har en lampa och en lite drinkvagn som jag fick.
Jag minns Margit med glädje. Hon levde livet till max. Jag vill inbilla mig att Margit skulle ha varit ok med att jag var bög. Men det kanske bara är önskedrömmar från min sida.
Ingen aning om varför jag skulle skriva detta men bara kom över mig nu.
Kommentarer
Postat av: Annika
Vilken skön donna! Självklart ska du skriva om sadant här ocksa.
Trackback